Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 133048 sökträffar

Glöm inte hantera fakturor i Lupin, i dag finns cirka 5900

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. På Ekonomiwebben kommer varje dag finnas en uppdaterad rapport med ej hanterade fakturor.Ej hanterade fakturor i Lupin på LeverantörsfakturasidanAlla fakturor i Lupin ska vara granskade och attesterade senast 10 januari kl 18.Fakturor över 50 000 som avser 2016 får periodiseras, kontakta redovisning [at] eken [dot]

https://www.ekonomiwebben.lu.se/artikel/glom-inte-hantera-fakturor-i-lupin-i-dag-finns-cirka-5900 - 2026-06-03

Momsavdrag på representation

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Vi berättade vid vår Ekonomidag i december att Riksdagen beslutat om nya regler för momsavdrag vid representationsmåltider men att ytterligare förändringar kan komma att genomföras under 2017.ESV (Ekonomistyrningsverket) har på sin hemsida under frågor och svar skrivit ”I avvaktan på att regeringen beslutar om ändri

https://www.ekonomiwebben.lu.se/artikel/momsavdrag-pa-representation - 2026-06-03

Vid negativa kostnader på aktivitet som ska periodiseras

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Viktigt att se upp med vid periodisering! Om du har negativa kostnader på en aktivitet som ska periodiseras, se nedan:- Överskott i kombination med negativa kostnader kräver en manuell justering av föreslaget periodiseringsbelopp.- Saknas interna intäkter lägger du ett justeringsbelopp motsvarande föreslaget periodi

https://www.ekonomiwebben.lu.se/artikel/vid-negativa-kostnader-pa-aktivitet-som-ska-periodiseras - 2026-06-03

Äldre kundfakturor vid bokslut på institution

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det finns nu en ny rapport i Raindance som du kan använda när du ska kontrollera om din institution har kundfakturor som är äldre än 180 dagar. Vi har tagit fram en guide för hur du beställer och hanterar rapporten.På Ekonomiwebben finns en sida som handlar om Bokslut på institution, där hittar du länkar och mer inf

https://www.ekonomiwebben.lu.se/artikel/aldre-kundfakturor-vid-bokslut-pa-institution - 2026-06-03

Instruktioner till bokslut på institution

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. PeriodiseringsunderlagVi har publicerat en guide som beskriver vilka rapporter du ska ta ut och ladda upp i LU Box när du följer upp dina periodiserade projekt.Bokslut på institution - periodiseringsunderlag | 2017-01-20 (PDF 217 kB)Avstämning av stödverksamhetenNär all bokföring för bokslutsåret 2016 är klar kan du

https://www.ekonomiwebben.lu.se/artikel/instruktioner-till-bokslut-pa-institution - 2026-06-03

Flyttfåglar tar längre flygturer för att ge sina ungar en bättre start i livet

Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare. Men flyttfåglarna hänger inte med i svängarna och kommer för sent till födan när de ska häcka. Genom att få fåglarna att flyga lite längre norrut har forskare i Lund och i Nederländerna sett att fåglarna kan ge sina ungar en bättre start i livet. Den globala uppvärmningen ställer till det för våra fåglar. Varmare vårar betyder att fjärilslarver klä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/flyttfaglar-tar-langre-flygturer-att-ge-sina-ungar-en-battre-start-i-livet - 2026-06-03

Dammsugareffekt hos svampar kan hålla nanoplastpartiklar i schack

Genom att använda mikrodesignade jordmodeller har forskare vid Lunds universitet undersökt hur pyttesmå partiklar av polystyren påverkar bakterier och svampar. Trots att denna nanoplast minskade både bakterie- och svamptillväxten lyckades svampen faktiskt ”städa upp” i sin omgivning och mildra plastens påverkan. – Plastavfall är ett enormt problem idag. Oavsett om det slängs nonchalant i naturen,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dammsugareffekt-hos-svampar-kan-halla-nanoplastpartiklar-i-schack - 2026-06-03

Fysikprofessor ska leda nytt excellenscentrum

Anders Mikkelsen, professor i synkrotronljusfysik och föreståndare för NanoLund, är projektledare för ett nytt centrum som fått medel från Vinnova. Under fem år ska en månghövdad hjärntrust från universitetet och industrin arbeta med hur man skapar hållbara sensorer som kan användas i svåra miljöer. Vinnova satsar på elva nya kompetenscentrum inom områden som är viktiga för en hållbar industri- oc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysikprofessor-ska-leda-nytt-excellenscentrum - 2026-06-03

Geologiprofessor gör skönlitterär debut om death metal, fossil och ond bråd död

Mats E. Eriksson, professor i paleontologi vid geologiska institutionen, har gjort sig känd för att namnge fossil efter hårdrocksstjärnor. Nu debuterar han med pikareskromanen Death: The Antidote To Misery där både skräckrockare, forskare och konstentusiaster får sitt lystmäte. Mats E. Eriksson är inte bara vanvettigt intresserad av urtidsdjur som dog ut för flera miljoner år sedan. Han hyser även

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-gor-skonlitterar-debut-om-death-metal-fossil-och-ond-brad-dod - 2026-06-03

Omvänd Ikaroseffekt kan ligga bakom flyttfåglarnas extrema flyghöjder

Långflyttande fåglar som flyger flera dagar i sträck skiftar höjd under dygnet, ett beteende som hittills inte har gått att förklara. Men nu är forskare i Lund ett steg närmare gåtans lösning. Mycket tyder på att djuren stiger till extrema höjder dagtid för att kyla ner sig. Tidigare studier har visat att dubbelbeckasiner och trastsångare – två långflyttande fåglar som övervintrar söder om Sahara

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/omvand-ikaroseffekt-kan-ligga-bakom-flyttfaglarnas-extrema-flyghojder - 2026-06-03

Kallare klimat och syrerika havsströmmar lade grund för moderna marina ekosystem

Förändringar i syresättning och klimat hade fundamental betydelse för marina miljöer och ekosystem under en av de mest omvälvande tiderna i livets utveckling. Det visar en ny studie där forskare analyserat jod och kalcium i kalkstensprover från Sverige, Estland och Ryssland. Det har länge spekulerats kring storskaliga samband mellan biodiversitet och syretillgång under livets tidiga utvecklingshis

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kallare-klimat-och-syrerika-havsstrommar-lade-grund-moderna-marina-ekosystem - 2026-06-03

Ny katalysator i bilen kan ge framtidens flytande vätgasbränsle

Ett bilbränsle bestående av en vätska som en fast katalysator omvandlar till vätgas är något forskare vid Lunds universitet undersöker. Den använda vätskan töms sedan ur tanken, laddas med väte och kan därefter användas på nytt i ett cirkulärt system, som är fritt från växthusgasutsläpp. I två vetenskapliga artiklar har Lundaforskarna visat att metoden fungerar, och även om det fortfarande är grun

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-katalysator-i-bilen-kan-ge-framtidens-flytande-vatgasbransle - 2026-06-03

Nytt tema ska utveckla miljövetenskap med neutron- och röntgentekniker

Nyligen startade ett nytt forskningstema på LINXS Institute of advanced Neutron and X-ray Science. Initiativet heter Environment and Climate och ska samla forskare från olika discipliner för att utnyttja neutron- och röntgentekniker i syfte att utveckla miljövetenskapen. Miljövetenskap är ett brett fält som omfattar allt från studier av sediment till markvetenskap och analyser av atmosfäriska part

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-tema-ska-utveckla-miljovetenskap-med-neutron-och-rontgentekniker - 2026-06-03

Elefanter och hjortar bidrar till en rik mångfald av träd

Med hjälp av global satellitdata har ett forskarlag kartlagt trädtäcket i världens skyddade naturområden. Studien visar att områden med många stora växtätande djur har ett betydligt mer varierat utbud av träd. Att upprätthålla artrika och motståndskraftiga ekosystem är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden och mildra klimatförändringarna. Här spelar megafaunan – de allra största djure

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/elefanter-och-hjortar-bidrar-till-en-rik-mangfald-av-trad - 2026-06-03

Fem frågor till Markku Rummukainen inför klimattoppmötet COP28

Snart är det dags för FN:s årliga klimattoppmöte, COP28. Med start den 30 november möts världens länder för att diskutera det globala klimatsamarbetet och hur klimatmålen från Parisavtalet 2015 ska kunna nås. Vi ställde fem frågor till Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-fragor-till-markku-rummukainen-infor-klimattoppmotet-cop28 - 2026-06-03

Lunds universitet bygger upp unik forskningsinfrastruktur för perenna grödor tillsammans med SLU i Alnarp

På en åker cirka en mil utanför Lund samlades ett 40-tal entusiastiska forskare en regnig dag i slutet av oktober för att inviga en ny forskningsinfrastruktur, och samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Deras entusiasm handlar om perenna (fleråriga) grödors potential att förändra dagens jordbruk från grunden – där den nya forskningsinfrastrukturen i Alnarp kan bli en viktig pu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-bygger-upp-unik-forskningsinfrastruktur-perenna-grodor-tillsammans-med-slu-i - 2026-06-03

Strutshonors förmåga att reglera kroppstemperaturen påverkar äggläggningen

Strutshonornas förmåga att hålla huvudet kallt gör att de kan producera fler ägg under perioder med varmare temperaturer. Detta visar ny forskning från Lunds universitet. Strutsen är världens största fågelart och lever ett utsatt liv några av världens mest extrema miljöer med höga temperaturer. I ett halvöken område i Västra Kapprovinsen i Sydafrika studerade ett internationellt forskarlag strutse

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/strutshonors-formaga-att-reglera-kroppstemperaturen-paverkar-agglaggningen - 2026-06-03

Forskare har löst flicksländans färgmysterium

I över 20 år har ett forskarlag i Lund studerat den i Sverige vanligt förekommande större kustflicksländan. Honorna har tre ärftliga färgformer – varav en ger dem ett utseende som påminner om hannar, vilket skyddar dem från parningstrakasserier. I en ny studie kan forskarna slå fast att denna färgvariation uppstod genom genetiska förändringar för åtminstone fem miljoner år sedan i en specifik regi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-lost-flickslandans-fargmysterium - 2026-06-03